 |    | © foto/bild: Michael Krikorev |
|
| | Toppmurkla - Morchella elata Fr. |  |
Toppmurklan har en vackert vindlad hatt med små håligheter. Storleken och smaken hos toppmurklor kan variera oerhört mellan olika individer.
Beskrivning:
• Hatt toppig, utdragen på höjden, brun.
• Hattens utsida har ovala kamrar med längsgående åsar.
• Hatt och fot ihålig.
• Fot vit, grynig.
Kommentar:
Toppmurkla växer på senvåren till försommaren i lövskog, barrskog, ängs- och hagmarker, dikeskanter och trädgårdar. Många är överens om att smak och konsistens förbättras avsevärt om man först torkar toppmurklorna, och sedan blötlägger dem strax innan man använder dem i matlagningen.
Förväxlingssvampar:
Rund toppmurkla - hatt rundare, utan längsgående åsar, läcker matsvamp.
Stenmurkla - hatt ej kamrad, annorlunda vindlad, giftig.
Kan möjligen förväxlas med klockmurkla och vindlad klockmurkla, dessa murklor är sällsynta och betraktas inte som giftsvampar.
Toppmurklan är oerhört variabel och flera närstående arter finns beskrivna.
Gift och verkan:
Toppmurkla innehåller inte giftet Gyromitrin och behöver inte förvällas eller kokas av, men p.g.a. risken för förväxling med den giftiga stenmurklan rekommenderas avkokning 2 x 5 minuter i vatten som sedan hälls bort. Det mesta av giftet försvinner då ut i kokvattnet om man av misstag skulle ha plockat stenmurkla.
Grupp: Skålsvampar och murklor (ascomyceter)/toppmurklor |
|
|
|
|
