|
Musseroner - Tricholoma, Calocybe, Lepista, Melanoleuca... |
Det är svårt att finna enhetliga kännetecken för musseroner eftersom begreppet omfattar flera olika svampsläkten. Generellt kan man säga att musseroner ofta är kraftiga och köttiga skivlingar. Skivorna är vidfästade till urnupna och färgen på sporpulvret är vitt (Hos släktet Lepista rosafärgat). Foten är ofta kraftig och saknar ring (ett fåtal arter har ring).
Arter i släktet Tricholoma brukar kallas "äkta" musseroner, men i vidare bemärkelse så är musseroner uppdelade på flera släkten:
• Tricholoma - Det här är de "äkta" musseronerna, kraftiga och köttiga marklevande mykorrhizasvampar, sporpulver vitt till gräddfärgat, ca 40-50 arter (bl.a riddarmusseron).
• Lepista - Förnasvampar, bildar inte mykorrhiza, skivor lätta att lösgöra från hattköttet (som hos Pluggskivling), lukt ofta aromatisk, sporpulver rosa till gräddfärgat, ca 15 arter (bl.a. blåmusseron).
• Calocybe - Förnasvampar, sporpulver vitt till gräddfärgat, ca 8 arter (bl.a. vårmusseron) .
• Dermoloma - Sammetsmusseroner, förnasvampar, ganska små fruktkroppar med matt, ofta uppsprickande hatthud, på betesmarker, ca 4 arter.
• Melanoleuca
• Leucopaxillus
• Lyophyllum
• Porpoloma
• Tricholomopsis
Litteratur:
Hallingbäck, T. (1994). Ekologisk katalog över storvampar. Databanken för hotade arter.
Hansen, L. & Knudsen, H. (1992). Nordic Macromycetes (vol.2). Nordsvamp.
Holmberg, P. & Marklund, H. (1996). Nya svampboken. Rabén Prisma.
Holmberg, P., Marklund, H., Muskos, S. och Persson, H. (1990). Plocka Svamp! Del 4, Giftsvampar och svampgifter. Utbildningsförlaget brevskolan.
Nylén, B. (1993). Svampar i skog och mark. Nordstedts Förlag AB.
Ryman, S-G. & Holmåsen, I. (1984). Svampar- en fälthandbok. Interpublishing AB.
| | |
|
|
|
