| Tickor |
Det här är en stor grupp svampar tillhörande många olika släkten. Tickor förekommer främst på träd, lågor och stubbar och är där parasiter och/eller viktiga nedbrytare av död ved.
På senare år har man uppmärksammat svampar som indikatorer för skyddsvärda och hotade biotoper. Hit hör många sällsynta tickor som genom sin existens skvallrar om en lång kontinuitet i miljön, t ex att en skog inte har avverkats av människor på väldigt länge.
Tickor är antingen ettåriga eller fleråriga. De ettåriga tickorna bildar ofta mjuka fruktkroppar som lever en vecka upp till ett år.
De fleråriga tickorna har ofta trähårda fruktkroppar och kan bli över 30 år gamla, de bildar ett nytt porlager utanpå det gamla varje år.
En ticka har rör precis som soppar, men rören går inte att lossa från svampköttet lika lätt som hos soppar. De flesta tickorna är oätliga men det finns en del ätliga:
• Fårticka (Albatrellus ovinus) - är en god och välkänd matsvamp, den har sedan länge använts bl. a. som tryffelersättning i leverpastej.
• Brödticka (Albatrellus confluens) - är ätlig som ung men inte speciellt god.
• Lammticka (Albatrellus subrubescens) - är mycket lik fårticka, den är ovanlig i Sverige men troligen också förbisedd. Det är kanske många som plockat denna svamp i tron att de hittat fårticka.
Litteratur:
Hallingbäck, T. (1994). Ekologisk katalog över storvampar. Databanken för hotade arter.
Hansen, L. & Knudsen, H. (1992). Nordic Macromycetes (vol.1). Nordsvamp.
Holmberg, P. & Marklund, H. (1996). Nya svampboken. Rabén Prisma.
Nylén, B. (1993). Svampar i skog och mark. Nordstedts Förlag AB.
Ryman, S-G. & Holmåsen, I. (1984). Svampar- en fälthandbok. Interpublishing AB.
| | |
|
|
|
